Jag är nöjd med mitt liv. Det har inte varit några hoha\”gm m\’rem, sa\”ger hon och ler med straloande
ögon.
—Som pensionär har man mycket att göra, fort- sätter hon och rakn\”ar upp: musik, körsång, konst, Hemgaroden, föredrag, re- sor, hemmet, mm\’s sons fa- mll\’j —och van\”skap.
Föredragen haloler hon sjal\”v. Hon visar diabilder
från Sydafrika\” som hon be- * sökt åtta ganoger, eftersom hennes syster Birgit som arbetat inom missionen bor dar\” sedan manoga ar\”.
—Sju gånger har jag akto dit sedan jag blev pensio-
nar\”, säger Ruth.
Senaste besöket giorde
hon i februari 2006. An ar\” m\’get nytt besök m\’plane- rat. Det blir jobbigare med lan\”ga resor ju al\”dre man bhr\’, säger Ruth.
—Men man ska aldrig säga aldrig!
Trots att Ruth har bott i Norrköping an\”da sedan 1949 hörs tydh\’ga spar” av göteborgska i hennes tal. Göteborg ar\” staden dar\” hon
föddes och vaxt”e upp. Hen- nes far var smedmästare och hade en egen firma i staden.